jag är så ynklig och värdelös.
Så svag.

hade det itne sett ut som det gör idag hade jag fallit ihop vilken dag som hellst.
i vintras var det riktigt jobbigt och jag kände att om
jag hade blivit på körd eller vad som hellst, så hade det itne gjort mig något.
Det hade kvittat om jag försvann från denna hemska platsen.
Nu tar jag medicin mot det, och alla bi effekter gör det jobbigare än någonsin.

Måste vara stark!
Måste hitta en anledning att fortsätta..

Utan allt stöd från Andreas hade det inte gått, det är något som är säkert.
Jag vill ha dig vid min sida. För alltid.
Du är min hjälte, min bästa vänn, min stora kärlek.
Jag behöver dig i mitt liv, hur ska jag ananrs klara mig i den stora världen?

Jag tycker om dig så mycket!